Plasma- och punktsvetsning

Utöver de tre huvudmetoderna (MIG/MAG-, TIG- och MMA-svetsning) förekommer specialiserade svetsprocesser som plasmasvetsning och punktsvetsning. Dessa används mer i specifika applikationer, men är värda att nämna i översiktsyfte:

Plasmasvetsning

Denna metod liknar TIG-svetsning men använder en ytterligare koncentrering av ljusbågen genom en plasmagas. En plasma-svetsbrännare har både en inre och yttre gasdysa – plasmagas strömmar genom den inre runt en indragen volframelektrod, medan skyddsgas flödar i den yttre dysan likt i TIG. Resultatet blir en mycket fokuserad ljusbåge som är mindre känslig för variationer i båglängd och kan ge extremt hög svetshastighet (upp till 4 gånger snabbare än TIG). Plasmasvetsning kan användas för allt från mikrosvetsning i ultratunna material (ned till 0,03 mm) upp till helsvetsning av några millimeters plåt utan fogpreparering (s.k. nyckelhålsteknik).

Användning: Metoden är ovanlig i traditionell verkstadsdrift och förekommer främst inom högt specialiserad industri. T.ex. nyttjas plasmasvetsning inom flyg-, rymd- och kärnkraftsindustri för material som titan eller zirkonium, samt för automatiserad svetsning av rostfria rör där maximal produktivitet och kvalitet krävs. För manuellt bruk är TIG oftast att föredra, men modern plasmateknik kan vara ett alternativ i mycket krävande applikationer. (Notera: plasmasvetsning är ej att förväxla med plasmaskätning, som är en skärprocess för att kapa metall med en plasmabåge.)

Punktsvetsning

Punktsvetsning är den mest använda motståndssvetsmetoden, särskilt för sammanfogning av tunn plåt. Istället för en ljusbåge används ström genom två kopparlegerade elektroder som trycker samman arbetsstyckena. När elektroderna klämmer åt plåtarna och ström sätts på, upphettas metallen lokalt mellan elektroderna till smältning. En svets "punkt" formas när materialet stelnar efter att strömmen stängts av och trycket släppts.

Användning: Punktsvetsning begränsas i regel till överlappande plåtar upp till ca 3+3 mm totalt. Metoden är mycket snabb och används i stor skala inom plåtindustrin, framförallt i bilindustrin för sammanfogning av karossdelar. Fördelarna är att ingen tillsats behövs och att många punktsvetsar kan göras per minut i automatiserade linjer, det är en kostnadseffektiv metod för serieproduktion. Nackdelarna är att den bara fungerar för överlappfogning av relativt tunna material och kräver specifik utrustning (punktsvetsmaskiner med högt strömstyrkeuttag och vattenkylda elektroder). I verkstads- eller reparationssammanhang används punktsvetsning mer sällan, förutom vid t.ex. bilplåtsreparation där portabla punktsvetsar kan foga ihop plåtar utan åtkomst från baksidan.

Christian Bjelke

Säljare

0370-33 15 08

christian@gohlins.se